Matildas nappdagbok
Mamma till Matilda berättar:
Att sluta med napp är inte lätt! Känslan att det är ”tomt i munnen” återkom ofta under de första dagarna då Matilda inte kunde använda nappen då hon brukade göra det, t.ex. i soffan eller på eftermiddagen när hon började bli trött.
Matilda var 2 år och 9 månader när hon slutade med napp. Hon var då blöjfri och hade precis slutat att sova middag på förskolan.
Torsdag 17 januari
Idag var första gången som Matilda fick höra det första brevet och se en bild på Videtuss.
Hon blev mycket intresserad av Videtuss, hon tyckte han såg snäll ut och hade ett fint halsband. Matilda ville genast ge bort hälften av sina nappar, men eftersom hon bara är 2,9 år och vi tänkte att hon inte vet vad det skulle innebära så valde vi istället att begränsa nappanvändningen till sängen och inte stressa fram några snabba beslut. Vi följde de direktiv som stod i brevet.
Vi plockade dock bort vissa nappar och hon hade en enda som hon skulle hålla reda på. Varje dag pratades det om Videtuss och vem han är, hur han såg ut och varför han skrivit till Matilda.
Alla i vår familjs närhet fick höra talas om Videtuss, även på förskolan.
Tisdag 22 januari
Matilda har varit sjuk och det har inte varit läge att läsa andra brevet förrän hon blev piggare. Det har varit mycket prat om Videtuss och bebisen som skall få Matildas nappar. Även att hon börjar bli en stor flicka och får göra andra saker som små bebisar inte kan, t.ex. att klippa med sax och bygga med smålego.
Hon tyckte det var spännande att läsa om Stubbegubben och vi pratade mycket om vad för andra saker man kan tycka om.
Torsdag 24 januari
Idag talade Matilda om att hon skulle lämna napparna till Videtuss. Hon lade ner sin napp i en ask och var fast besluten om att det skulle göras i dag, vilket gjorde mig och min man lite stressade. Var vi verkligen redo? Men eftersom Matilda var det så fanns det inget tvivel om att vi skulle stötta henne i hennes beslut. Hon var ju så stolt över sig själv.
Snabbt läste vi tredje brevet och Matilda fick slå in dem i ett paket. Matilda valde presentpapper, rosetter och krusiduller. Hon fick även själv klippa till pappret, sätta på tejp och klistra på rosetterna. För nu är hon en stor tjej, bebisar får ju inte klippa med sax.
Det var viktigt för Matilda att alla andra skulle vara tysta när hon lämnade paketet. Att det bara skulle vara hon som ropade efter Videtuss. Efter att Matilda lämnat paketet ute i trädgården, under en buske, så ringde vi och berättade för Matildas mor- och farföräldrar vad hon hade gjort och att hon ropade ”Videtuss, Videtuss! Kom och hämta napparna!”. Direkt efter avskedet så var vi ute en stund till för att göra något som Matilda tycker är riktigt kul, att åka spark.
När det var dags att gå och lägga sig så ville hon hämta napparna igen, men när vi tittade ut så var paketet borta. Videtuss hade redan hämtat paketet, så vi påminde henne om att det var hennes beslut och att det var hon som ropat på Videtuss. Vi läste extrabrevet och Matilda somnade inom 30 minuter utan att bli ledsen.
Fredag 25 januari
Matilda sov i vår säng, hon har gjort det under perioden som hon var sjuk. Under natten drömde hon mycket och pratade en del i sömnen. Hon vaknade två gånger men somnade om lugnt. Värre var det på morgonen, hon drömde något och mumlade ”du skall dela den”. Sen när hon vaknade letade hon efter nappen och frågade mig var den var. När hon förstod att nappen inte fanns där blev hon ledsen.
Vi läste det sista brevet från Videtuss och hon blev lugnare när hon fick höra om napparnas resa och även se illustrationen där Videtuss ger nappen till en bebis. Hon blev även glad över Videnappen som hon fick i gåva. Vi kramades, pratade om hennes känslor och satte oss i soffan och tittade på en favoritfilm.
Under dagen så frågade hon efter nappen flera gånger men då pratade vi om Videtuss och tittade på bilderna i breven. Hon blev lite ledsen en stund på eftermiddagen men då bakade vi chokladbollar och lekte efter hennes önskemål.
På kvällen somnade Matilda och frågade inte ens efter nappen. Men hon ville se bilderna på Videtuss, Stubbegubben och Fröken Uggla och så berättade hon en egen historia om när hon var ute i skogen.
Hon sov inom 10 minuter.
Lördag 26 januari
Matilda har drömt och pratat och ibland skrikigt under natten, men somnat om utan att fråga efter nappen. Vi har förstått att det har varit en stor separation för Matilda att lämna sin napp och ta steget att bli ”stor”. Men eftersom hon klarar sig så bra utan napp under dagen och vid nattningen så måste hennes känslor få utrymme och bearbetas, i hennes fall nattetid och i drömmarnas värld.
Under dagen har Matilda frågat efter nappen ett par gånger men på ett slentrianmässigt sätt. Hon har samtidigt kommit på sig själv och istället ändrat frågan till att hon vill ha vatten.
Söndag 27 januari
Matilda talar återkommande om att hon har blivit stor, att stora barn får klippa med sax och hon sitter och klipper i pappersbitar. Matilda somnade lugnt och sov bra hela natten.
Tisdag 29 januari
Matilda tittar på Videtuss varje kväll innan hon skall sova. Han har blivit hennes vän.
Fredag 1 februari
Idag hittade Matilda en napp bortglömd under soffan! Hon sa att Videtuss hade glömt den och så stoppade hon den i munnen. Jag tänkte att nu var det kört, men så sa Matilda att den var inte god och hon tyckte vi skulle slå in den i ett nytt paket. Så det gjorde vi och ställde paketet på trappen!